Awakening goes in stages
Hallå jag var inne och kollade på mina gamla bilder och inlägg här om dagen. Och vad glad jag är att jag suttit och använt den här plattformen som dagbok i mitt liv. Så jag tror jag ska fortsätta skriva in tankar och liknande här för att inte bara samla allt i mina anteckningar där jag ändå aldrig kollar. En del kommer vara på engelska och en del på svenska. Så blir det när huvudet är rörigt och en använder flera språk i vardagen antar jag. Men jag gillar när det är rörigt,så et för inget. Nåväl. Det här tänkte jag på idag:
I get fed up with the "newly awakenedness". Everyone has been there. It's a transformative process but it is so evident and obvious that this "awakening" is based on separating from the shadow, only focusing on the positive and pressing everything else down in the name of transformation. It is a false sense of being free from all your previous problems. There is only now and never time to look back. You will eventually crash, fall back into your own patterns and feel like a failure because of it. But know that this is not the end, it is just the beginning. These things are also part of your being. Release this notion of dualism and live in the whole. Take care of yourself. And come talk to me when you've finally had that pint or cup of tea with your shadow self.
I get fed up with the "newly awakenedness". Everyone has been there. It's a transformative process but it is so evident and obvious that this "awakening" is based on separating from the shadow, only focusing on the positive and pressing everything else down in the name of transformation. It is a false sense of being free from all your previous problems. There is only now and never time to look back. You will eventually crash, fall back into your own patterns and feel like a failure because of it. But know that this is not the end, it is just the beginning. These things are also part of your being. Release this notion of dualism and live in the whole. Take care of yourself. And come talk to me when you've finally had that pint or cup of tea with your shadow self.
yoga
“The only way to experience true wellbeing is to turn inward. This is what yoga means – not up, not out, but in. The only way out is in.” – Sadhguru
Jag känner mig själv
Mer än någonsin. Varför måste man alltid offra så jäkla mycket. Ge upp en viss sak för en annan, och för att sedan ta in hur fruktbart utbytet kommer bli i beräkningen. För allt handlar ju om att vinna. Men hur ska man kunna göra en sådan bedömning i ett sådant tillstånd? Man är redan helt uppslukad av hormonerna och skulden man känner, skulden över att välja att exkludera någon ur sitt liv. Du får inte vara här längre. Jag har annat på ingång. Jag vet inte om det är bra eller inte men du får inte plats längre. Oavsett hur bra det blir kommer man ångra sig och förlora på det, för det har man ju redan gjort. Potentiella vänskaper eller relationer får förtur för att man inte vet tillräckligt mycket om den. De kan ju bli det bästa i livet. Hur många relationer har inte byggt på något dåligt? De gamla har man ju redan utforskat, man vet vad man har så det är lättare att värdera. Vad hände med den ack så viktiga holistiska synen som man ska ha på allt? Jo den går käpprätt åt helvete när ens egenintresse står på spel.
Jag vill inte komma till någon och jag kommer inte komma fram till något.
Jag vill inte komma till någon och jag kommer inte komma fram till något.
Du vet man darrar och man skakar helt okontrollerbart Tål inte sol man blir en mörkrädd vampyr Här kommer bot här kommer bättring med ett underbart liv i släptåg Nu jävlar är du fri
Jag kunde se dig under lindarna
där höstens sista vindar blåste löv
som irrbloss kring ditt hår
Jag vet att det är här du ska försvinna utan ett spår
Jag kan höra 7 miljarder sköra stråkar stämma upp
Inför en allra sista konsert
De spelar ett slomo-requiem för en dröm
om ett liv som är mer än såhär
Jag ska vara som bergen
Jag ska vara som vattnen
Jag ska vara som färger
som bara syns på natten
där höstens sista vindar blåste löv
som irrbloss kring ditt hår
Jag vet att det är här du ska försvinna utan ett spår
Jag kan höra 7 miljarder sköra stråkar stämma upp
Inför en allra sista konsert
De spelar ett slomo-requiem för en dröm
om ett liv som är mer än såhär
Jag ska vara som bergen
Jag ska vara som vattnen
Jag ska vara som färger
som bara syns på natten
fghjkl
Som alla i hela världen tvivlar jag på min kropp lite då och då. Och ska inte gnälla om det för den fungerar som den ska och så, men när jag tvivlar och inte litar på spegeln tar jag en bild för att det är lättare att se saker och ting för vad de är då, tror jag. Men av någon anledning mår jag sämre när jag ser bilden, för att fy vad otrevligt det ser ut, men det jag ska komma till är att det försvinner så fort jag klipper bort huvudet. Varför är det så för. Och det är inte så att jag blir klokare över det för så fort jag ser bilden igen, med huvud och allt, så är kroppen lika ful igen. Vad i helvete liksom.
Med huvud: men vad i helvete det här är går ju inte. Utan huvud: Nej men det här är ju proportionerligt och bra.
Varenda gång också, fram och tillbaka. Kan väl koppla det till det jag tyckte vad värst när jag var yngre (7-14 år), att det värsta som finns är ett litet huvud till en stor kropp. Ser det inte på någon annan människa någonsin men på mig är det viktigast i världen. Idiotiskt att man inte har kommit längre vissa dagar.
Försökte googla något i stil med "ful kropp när man vet att det är ens egen" men fick inte upp särskilt mycket så får väl lämna det. Kommer nog få konstig respons om jag startar en tråd om det. Men det kan väl inte bara vara jag som känner så. Lättare att inte vara så kritisk när man ser det utifrån liksom. Äsch, struntar i det nu.
Med huvud: men vad i helvete det här är går ju inte. Utan huvud: Nej men det här är ju proportionerligt och bra.
Varenda gång också, fram och tillbaka. Kan väl koppla det till det jag tyckte vad värst när jag var yngre (7-14 år), att det värsta som finns är ett litet huvud till en stor kropp. Ser det inte på någon annan människa någonsin men på mig är det viktigast i världen. Idiotiskt att man inte har kommit längre vissa dagar.
Försökte googla något i stil med "ful kropp när man vet att det är ens egen" men fick inte upp särskilt mycket så får väl lämna det. Kommer nog få konstig respons om jag startar en tråd om det. Men det kan väl inte bara vara jag som känner så. Lättare att inte vara så kritisk när man ser det utifrån liksom. Äsch, struntar i det nu.
Köpte skor
Lite snabbt, letade egentligen efter ett par andra men de fanns inte längre kvar när jag ramlade över dessa. Har inte bestämt mig än om det var ett bra eller dålig köp men jag hoppas på ett bra.
Fick Liza att somna till lotr-soundtracket, det var fint, och jag fortsätter vissla/sjunga med
Speciellt till "into the west":
Lay down
Your sweet and weary head
Night is falling
You have come to journey's end
Sleep now
And dream of the ones who came before
They are calling
From across the distant shore
Why do you weep?
What are these tears upon your face?
Soon you will see
All of your fears will pass away
Safe in my arms
You're only sleeping
What can you see
On the horizon?
Why do the white gulls call?
Across the sea
A pale moon rises
The ships have come to carry you home
And all will turn
To silver glass
A light on the water
All souls pass
Hope fades
Into the world of night
Through shadows falling
Out of memory and time
Don't say: "We have come now to the end"
White shores are calling
You and I will meet again
And you'll be here in my arms
Just sleeping
And all will turn
To silver glass
A light on the water
Grey ships pass
Into the West
Your sweet and weary head
Night is falling
You have come to journey's end
Sleep now
And dream of the ones who came before
They are calling
From across the distant shore
Why do you weep?
What are these tears upon your face?
Soon you will see
All of your fears will pass away
Safe in my arms
You're only sleeping
What can you see
On the horizon?
Why do the white gulls call?
Across the sea
A pale moon rises
The ships have come to carry you home
And all will turn
To silver glass
A light on the water
All souls pass
Hope fades
Into the world of night
Through shadows falling
Out of memory and time
Don't say: "We have come now to the end"
White shores are calling
You and I will meet again
And you'll be here in my arms
Just sleeping
And all will turn
To silver glass
A light on the water
Grey ships pass
Into the West
Ska skriva om induktionsproblemet men istället sitter jag här och ba:
Slice it up and dig in, let the funeral begin.
From the cage to the plate, their blood on your hands.
Wave goodbye to us all, leaving hell for the unknown.
From the cage to the plate, their blood on your hands.
Vampire in you.
From the cage to the plate, their blood on your hands.
Wave goodbye to us all, leaving hell for the unknown.
From the cage to the plate, their blood on your hands.
Vampire in you.
Crystal Castles - CocoRosie - The Knife
Lyssnar jag på just nu.
fint
Liza vill ta en cigg i fönstret.
Jag svarar "Om vi säger såhär, av hälften av de gångerna du känner att du vill ta en cigg i fönstret får du göra det och andra hälften av dem utomhus."
Varpå Liza frågar "Är detta en av de gånger jag får ta en i fönstret?"
"Okej, om du väntar tills jag har kissat bara, så kan jag ta en med dig."
Det är bra att jag sätter upp regler här hemma.
Jag svarar "Om vi säger såhär, av hälften av de gångerna du känner att du vill ta en cigg i fönstret får du göra det och andra hälften av dem utomhus."
Varpå Liza frågar "Är detta en av de gånger jag får ta en i fönstret?"
"Okej, om du väntar tills jag har kissat bara, så kan jag ta en med dig."
Det är bra att jag sätter upp regler här hemma.
funderingar kring medvetandet
Det enda vi kan vara säkra på är vårat eget medvetande. Skepticismens fader, Descartes, har själv uttryckt problemet med orden: cogito ergo sum (på svenska: jag tänker, alltså finns jag) (Meditations on First Philosophy, 1641). Och problemet med uttrycket är att det ligger en ännu mer problematisk sanning bakom det.
Vi utgår ifrån att vi kan känna oss ganska säkra i att vi existerar, eftersom vi har ett medvetande som talar för det. Men det vi inte vet, och har svårt att bevisa, är ifall människorna runt omkring oss har det. Om det pågår någonting där inne, eller om de ens existerar. Hur kan vi vara så säkra på att människorna, ja allt egentligen, runt omkring oss inte bara är någonting som vårt medvetande har producerat? Vi kan inte bevisa att människorna runt omkring oss inte bara är något vår egen fantasi har skapat. Detta eftersom vi inte kan hänvisa till att det finns en yttervärld så som vi kan göra till vårat eget medvetande. Detta förkastar på sitt sätt påståendet att det faktiskt finns en yttre värld. Visst, vi kan tro, till och med vara helt övertygade om att det finns en yttre värld. Men att tro är inte att veta, och vi kan inte veta någonting som är utanför vårt eget medvetande, då det är det enda vi kan vara säkra på, alltså finns det inte en yttre värld.
Men tron att det finns en yttre värld måste ju komma från någonting, tycker man. För om en yttre värld endast skulle existera i ens eget medvetande med hjälp av olika förnimmelser så skulle dess existens vara helt beroende av ens eget medvetande. Ifall man tar en promenad i skogen, och sedan lämnar den, existerar den inte då bara för att jag inte ser den? Finns den bara om jag vill att den ska finnas? Men hur förklarar det då saker som händer i världen som man själv inte håller med om, för man förutsätter förhoppningsvis att man åtminstone inte medvetet vill att barn ska svälta i afrika, ifall det är någonting som man själv har hittat på? Det går inte att hänvisa till en yttre värld, då man faktiskt inte kan veta, men man går ändå instinktivt tillbaka till att vilja förkasta påståendet. Det enda som tala för detta är ”common sense”.
Jag kan hålla med att man inte riktigt vill tro på att man är ensam i världen, om man ska se det så, trots att mer talar för att man är det än att man inte är det. Och att ett enda motargument, som inte har särskilt mycket relevans bakom sig, kan få en att direkt vilja förkasta idéen om att det bara är en själv är förvånansvärt men ändå så självklart. Jag vill kunna godta att det faktiskt inte går att bekräfta en yttre värld, då det faktiskt finns mer som talar för det, men instinktivt är det väldigt svårt att övertyga sig om att det man har varit så övertygad om hela sitt liv inte stämmer. Så det kanske är en fråga om övertygelse helt enkelt. Man måste bara tillåta sig själv att tro på något annat, hur man ska gå tillväga för att ens börja har jag dock ingen aning om. Det får jag överlåta till de riktiga filosoferna.
Vi utgår ifrån att vi kan känna oss ganska säkra i att vi existerar, eftersom vi har ett medvetande som talar för det. Men det vi inte vet, och har svårt att bevisa, är ifall människorna runt omkring oss har det. Om det pågår någonting där inne, eller om de ens existerar. Hur kan vi vara så säkra på att människorna, ja allt egentligen, runt omkring oss inte bara är någonting som vårt medvetande har producerat? Vi kan inte bevisa att människorna runt omkring oss inte bara är något vår egen fantasi har skapat. Detta eftersom vi inte kan hänvisa till att det finns en yttervärld så som vi kan göra till vårat eget medvetande. Detta förkastar på sitt sätt påståendet att det faktiskt finns en yttre värld. Visst, vi kan tro, till och med vara helt övertygade om att det finns en yttre värld. Men att tro är inte att veta, och vi kan inte veta någonting som är utanför vårt eget medvetande, då det är det enda vi kan vara säkra på, alltså finns det inte en yttre värld.
Men tron att det finns en yttre värld måste ju komma från någonting, tycker man. För om en yttre värld endast skulle existera i ens eget medvetande med hjälp av olika förnimmelser så skulle dess existens vara helt beroende av ens eget medvetande. Ifall man tar en promenad i skogen, och sedan lämnar den, existerar den inte då bara för att jag inte ser den? Finns den bara om jag vill att den ska finnas? Men hur förklarar det då saker som händer i världen som man själv inte håller med om, för man förutsätter förhoppningsvis att man åtminstone inte medvetet vill att barn ska svälta i afrika, ifall det är någonting som man själv har hittat på? Det går inte att hänvisa till en yttre värld, då man faktiskt inte kan veta, men man går ändå instinktivt tillbaka till att vilja förkasta påståendet. Det enda som tala för detta är ”common sense”.
Jag kan hålla med att man inte riktigt vill tro på att man är ensam i världen, om man ska se det så, trots att mer talar för att man är det än att man inte är det. Och att ett enda motargument, som inte har särskilt mycket relevans bakom sig, kan få en att direkt vilja förkasta idéen om att det bara är en själv är förvånansvärt men ändå så självklart. Jag vill kunna godta att det faktiskt inte går att bekräfta en yttre värld, då det faktiskt finns mer som talar för det, men instinktivt är det väldigt svårt att övertyga sig om att det man har varit så övertygad om hela sitt liv inte stämmer. Så det kanske är en fråga om övertygelse helt enkelt. Man måste bara tillåta sig själv att tro på något annat, hur man ska gå tillväga för att ens börja har jag dock ingen aning om. Det får jag överlåta till de riktiga filosoferna.
fylla
Liza går hem ffrån efterfesten, som jag redan har gått ifrån, och antar att jag är sur. eftersom jag gick när hon sa att jag skulle vänta på henne och gick liksom.
Men ja, hon plockar en bukett blommor till mig och finner mig halvsovandes på mattan för att sedan se mig, när hon kommer in, då jag börjar kaskadspy på min fina matta, och det sprutade överallt. Så Liza försökte dra mig till toaletten men insåg att hennes karriär som seriemördare skulle inte fungera om det var så svårt att dra en full/medvetslös sara till toaletten
Nu på morgonen finns det vissa spår, typ en hög med papper på mattan, massa blad på golvet från buketten och sånt.
Men ja, hon plockar en bukett blommor till mig och finner mig halvsovandes på mattan för att sedan se mig, när hon kommer in, då jag börjar kaskadspy på min fina matta, och det sprutade överallt. Så Liza försökte dra mig till toaletten men insåg att hennes karriär som seriemördare skulle inte fungera om det var så svårt att dra en full/medvetslös sara till toaletten
Nu på morgonen finns det vissa spår, typ en hög med papper på mattan, massa blad på golvet från buketten och sånt.
snabbinlägg?
Blogg.se har ändrats, hur länge var jag borta?
Insåg dock att det är sjukligt kul att kolla tillbaka i bloggen så varför inte fortysätta och ha ännu mer att blicka tillbaka på om några år? Jo det gör jag. Trots att sidan ser ut som fan.
Jag har fått jobb, jag började plugga Filosofi idag, jag har tagit ut min medusa, en viss tjej har precis tagit sin medusa, den är sne och ser ut som fan. Jag passade bäst i det. Punkt.
Jag har tydligen utkast här också, är väl ingen som läser men ska jag se vad det är och lägga ut? Kanske.
Jag lyssnar på Gorillaz för tillfället, de är bra. Jag läser en bok om Upanishaderna, den är bra. Beethoven har börjat "hålla mig i handen när hon sover", alltså hon lägger tassen på min hand eller i närheten av den, det är bra. Sebbe försvann ur mitt liv men vi kanske ses nästa jul, det är väl okej. Jag har en ny fin matta, den är riktigt fin. Jag bore kunna lägga upp bilder via mobilen, har massa. Ska klura ut det där. Hejdå.
Insåg dock att det är sjukligt kul att kolla tillbaka i bloggen så varför inte fortysätta och ha ännu mer att blicka tillbaka på om några år? Jo det gör jag. Trots att sidan ser ut som fan.
Jag har fått jobb, jag började plugga Filosofi idag, jag har tagit ut min medusa, en viss tjej har precis tagit sin medusa, den är sne och ser ut som fan. Jag passade bäst i det. Punkt.
Jag har tydligen utkast här också, är väl ingen som läser men ska jag se vad det är och lägga ut? Kanske.
Jag lyssnar på Gorillaz för tillfället, de är bra. Jag läser en bok om Upanishaderna, den är bra. Beethoven har börjat "hålla mig i handen när hon sover", alltså hon lägger tassen på min hand eller i närheten av den, det är bra. Sebbe försvann ur mitt liv men vi kanske ses nästa jul, det är väl okej. Jag har en ny fin matta, den är riktigt fin. Jag bore kunna lägga upp bilder via mobilen, har massa. Ska klura ut det där. Hejdå.
snabbinlägg?
Blogg.se har ändrats, hur länge var jag borta?
Insåg dock att det är sjukligt kul att kolla tillbaka i bloggen så varför inte fortysätta och ha ännu mer att blicka tillbaka på om några år? Jo det gör jag. Trots att sidan ser ut som fan.
Jag har fått jobb, jag började plugga Filosofi idag, jag har tagit ut min medusa, en viss tjej har precis tagit sin medusa, den är sne och ser ut som fan. Jag passade bäst i det. Punkt.
Jag har tydligen utkast här också, är väl ingen som läser men ska jag se vad det är och lägga ut? Kanske.
Jag lyssnar på Gorillaz för tillfället, de är bra. Jag läser en bok om Upanishaderna, den är bra. Beethoven har börjat "hålla mig i handen när hon sover", alltså hon lägger tassen på min hand eller i närheten av den, det är bra. Sebbe försvann ur mitt liv men vi kanske ses nästa jul, det är väl okej. Jag har en ny fin matta, den är riktigt fin. Jag bore kunna lägga upp bilder via mobilen, har massa. Ska klura ut det där. Hejdå.
Insåg dock att det är sjukligt kul att kolla tillbaka i bloggen så varför inte fortysätta och ha ännu mer att blicka tillbaka på om några år? Jo det gör jag. Trots att sidan ser ut som fan.
Jag har fått jobb, jag började plugga Filosofi idag, jag har tagit ut min medusa, en viss tjej har precis tagit sin medusa, den är sne och ser ut som fan. Jag passade bäst i det. Punkt.
Jag har tydligen utkast här också, är väl ingen som läser men ska jag se vad det är och lägga ut? Kanske.
Jag lyssnar på Gorillaz för tillfället, de är bra. Jag läser en bok om Upanishaderna, den är bra. Beethoven har börjat "hålla mig i handen när hon sover", alltså hon lägger tassen på min hand eller i närheten av den, det är bra. Sebbe försvann ur mitt liv men vi kanske ses nästa jul, det är väl okej. Jag har en ny fin matta, den är riktigt fin. Jag bore kunna lägga upp bilder via mobilen, har massa. Ska klura ut det där. Hejdå.
Vad gör jag?
Minns inte när jag senast skrev och jag glömmer ju ändå vad jag gör under dagarna så jag kommer bara minnas de övergripande. Jag har haft sommarlov, jag har fått ett jobb som bröllopsfotograf, bröllopet är imorgon så jag är lite nervös. Jag fick ett till jobb, så jag städar på Stora Hotellet i Fjällbacka, fyndigt namn de har.
Jag har varit på emmaboda, det var väldigt mysigt och sådär. Vi angerfistade som mongon, snodde skor, emmabadade folk, skapade legenden Tent Man, dansade oanständigt mycket, sprang runt och sånt som man gör på festival. Käkade till och med langos, men typ tre bett, fortfarande äckligt. Käkade vildsvinskebab som till min besvikelse inte alls var lika god som den jag åt på p&l 2010, synd synd. Jag hade min mongofläkt, de flesta i vårt camp skadade näsorna kändes det som. Jag blev skallad så jag slogs lite tillbaka, näsan kom i kläm. Men nu mår den bra. Mina fötter är fortfarande förstörda (blir ju inte bättre av att man springer upp och ner i massa trappor hela tiden).
Jag upptädckte nya fina band på Emmaboda, förutom angerfist, det var så hetsigt att jag blev arg och angerfistade (arg-nävade) hela världen. Sameblod var ett av dem, så här kommer en låt med dem.
Jag har varit på emmaboda, det var väldigt mysigt och sådär. Vi angerfistade som mongon, snodde skor, emmabadade folk, skapade legenden Tent Man, dansade oanständigt mycket, sprang runt och sånt som man gör på festival. Käkade till och med langos, men typ tre bett, fortfarande äckligt. Käkade vildsvinskebab som till min besvikelse inte alls var lika god som den jag åt på p&l 2010, synd synd. Jag hade min mongofläkt, de flesta i vårt camp skadade näsorna kändes det som. Jag blev skallad så jag slogs lite tillbaka, näsan kom i kläm. Men nu mår den bra. Mina fötter är fortfarande förstörda (blir ju inte bättre av att man springer upp och ner i massa trappor hela tiden).
Jag upptädckte nya fina band på Emmaboda, förutom angerfist, det var så hetsigt att jag blev arg och angerfistade (arg-nävade) hela världen. Sameblod var ett av dem, så här kommer en låt med dem.
hej hej hej
En liten hälsning till de fina som har det bäst på Siesta just nu! Blev lite sugen sådär lite försent, som Tina vet. Men ni får ha det bäst och bli sådär odrägligt fulla! Pusselipusspuss!
Kan trösta mig med att min pyamas är sjukt snygg, morgonfrisyren likaså!
solsolsol!
ÅÅåh vilket jävla väder vi har fått! Har legat i solen hela dagen med Tina och Isabell. Det syns i ansiktet. Bränt pannan av någon konstig anledning. Har badat också, det var skönt. Kastade en manet på Tina. Varken maneten eller tina var särskilt glada över det hela. Men jag skrattade. Hhehe...
Skräpeliskräptjej
Spenderar lite för mycket tid framför camen, men ibland är det kul. Och jag känner mig snygg idag, sådeså! Eller ja, det kanske inte återspeglas i bilderna. Men jag är taggad på något som känns som en sommarkväll med öl och goda vänner!
Fick ju nästan ett propert avslut där, men nej. Tungan kom fram. Tror jag saknar min tungpiercing lite, är rligare att räcka ut tungan då.
Tror att mina grannar har tröttnat på min musik och försöker överrösta mig, INTE I MITT HUS!
aksmkms
Men jag kom att tänka på det (som fortsättning på tidigare inlägg), att så fort jag faktiskt lagar mat så måste jag ta bild på det. Men om jag inte har en blogg så spelar inte det någon roll. Så nu ska det dyka upp lite mat här, och förhoppningsvis lite mer bloggrelaterade saker.
Valborgmat, med min värdelösa sallad (den närmast). Lizas var avancerad och god som vanligt!
Den kalla korven...
... från när jag ch Tina försökte grilla. Det gick inte. Men vi skyller på grillen.
Eller hur Tina?
måste man ha en rubrik?
Alltså, jag stör mig lite. För jag hade jättegärna bloggat massa, om det inte haDE VARIT SÅ BÖKIGT ATT FÖRA ÖVER BILDER. oCH VARFÖR (UPPTÄCKTE CAPS NU MEN DET PASSADE BRA TILL SAMMANHANGET, SÅATTEH, SWAG) KAN MAN INTE LADDA UPP FLERA BILDER SAMTIDIGT FÖR? VAVAVA.
Annars hade det varit livligt här inne :>
