bob hund
TRALALALALA LILLA MOLNTUSS KOM HIT SKA DU FÅ EN PUUUSS
mysigt
mysigt
En syndaflod av snor
..rinner ur min näsa atm, ska ta mig en personlig toarulle. Sånt där man får göra när man är sjuk. Förutom en välbehövd sovmorgon lyckades jag öppna vindsdörren själv för första gången på minst fem år. I'm on top of the world right now! Nejmen, gick up för at hämta mitt fula rosa paraply från br eftersom mitt diskreta svarta har gått sönder. Nu kan jag åtminstone välkomna regnet med öppna armar.
allergier
haha jag snyter ut flera liter snor. så ni vet liksom, jag gillar varken pollen eller illamående, hejdoo
buuusen
hihhh igår somnade jag väldigt roligt, precis om min råtta gjorde ibland :o vet inte ens varför det blev så men jag satt i en filt i soffan och såg på något så somnade jag bara sådär. liksom ramlade framåt och la huvudet vid fötterna. trötteern
hohhhho busig som jag är
hohhhho busig som jag är
I'm still an animal
I change shapes just to hide in this place but I'm still, I'm still an animal
Nobody knows it but me when I slip yeah I slip
I'm still an animal
Nobody knows it but me when I slip yeah I slip
I'm still an animal
needs
Ska skriva av mig lite nu för det nedanför händer tillräckligt ofta för att jag ska bli irriterad över hela situationen.
Jag förstår inte riktigt varför vissa människor känner ett behov av att berätta allt fantstiskt de gör i minsta lilla detalj för någon. Nästan som man skryter om hur otroligt bra man har det med sina vänner sitt jobb/skolan osv. Som att man bara börjar prata med personen för att kunna säga "Nej men nu måste jag dra för jag ska se på opera!" eller "Jaja, hur har du det nu då? (Man hinner inte svara) För jag har börjat tjäna några extra tusen i månaden nu för jag säljer ditten och datten." Vad är meningen med att ha en konversation med någon om de bara ska spy ut massa onödig information om dem själva? I hate to break it down to you men jag är inte alls särskilt intresserad om vad som försiggår i ditt liv. Jag orkar inte ens låtsas bry mig om vad du har att säga. Ja jag kan också prata i flera timmar om vad jag gjorde i helgen, skratta åt internskämt som du inte fattar och gestikulera vilt med armarna för att förstärka allt men jag vet att du innerst inne inte är intresserad av det. Varför känns det som det är alldeles för få som tänker sig för innan de börjar prata? Du kanske inte ska låta en människa få reda på varenda lilla sak som händer i ditt liv varje dag. Det kanske inte är så kul att lyssna på som det är att berätta men lasta av det på en blogg eller något så kan jag läsa där om jag nu vill det. Så som jag gör nu. Vad är det för mening att ens vara vän med någon som måste bevisa att den är bättre hela tiden? Då är det ju ingen vänskap, bara något hat-älska förhållande man har till någon för att man är avundsjuk på något sätt. Då är det ju lika bra att bryta kontakten för att det inte är bra för någon av personerna. Behovet av att bevisa sig för någon annan är ju egentligen helt meningslös för de som faktiskt nappar, eller bryr sig om det är ännu värre än den som berättar historian. Jag skiter helt totalt i de flestas liv. Det kanske är några få jag faktiskt funderar över ifall de har haft det bra osv. Ungefär 10 % av alla jag känner, frågade jag hur du mådde eller vad du gjorde idag? Nej, då kanske du inte ska spy ut information i en halvtimme. Stop wasting my time dammit! Ja, det helt onödiga jag sysselsätter mig med atm kanske är viktigare än dig :<
Låter kanske som en avundsjuk fitta som inte kan se sina egna brister men ja, de som tror det får väl göra det. Nu ska jag iaf ge mig och ta lite te. Godkväll bitches.
Jag förstår inte riktigt varför vissa människor känner ett behov av att berätta allt fantstiskt de gör i minsta lilla detalj för någon. Nästan som man skryter om hur otroligt bra man har det med sina vänner sitt jobb/skolan osv. Som att man bara börjar prata med personen för att kunna säga "Nej men nu måste jag dra för jag ska se på opera!" eller "Jaja, hur har du det nu då? (Man hinner inte svara) För jag har börjat tjäna några extra tusen i månaden nu för jag säljer ditten och datten." Vad är meningen med att ha en konversation med någon om de bara ska spy ut massa onödig information om dem själva? I hate to break it down to you men jag är inte alls särskilt intresserad om vad som försiggår i ditt liv. Jag orkar inte ens låtsas bry mig om vad du har att säga. Ja jag kan också prata i flera timmar om vad jag gjorde i helgen, skratta åt internskämt som du inte fattar och gestikulera vilt med armarna för att förstärka allt men jag vet att du innerst inne inte är intresserad av det. Varför känns det som det är alldeles för få som tänker sig för innan de börjar prata? Du kanske inte ska låta en människa få reda på varenda lilla sak som händer i ditt liv varje dag. Det kanske inte är så kul att lyssna på som det är att berätta men lasta av det på en blogg eller något så kan jag läsa där om jag nu vill det. Så som jag gör nu. Vad är det för mening att ens vara vän med någon som måste bevisa att den är bättre hela tiden? Då är det ju ingen vänskap, bara något hat-älska förhållande man har till någon för att man är avundsjuk på något sätt. Då är det ju lika bra att bryta kontakten för att det inte är bra för någon av personerna. Behovet av att bevisa sig för någon annan är ju egentligen helt meningslös för de som faktiskt nappar, eller bryr sig om det är ännu värre än den som berättar historian. Jag skiter helt totalt i de flestas liv. Det kanske är några få jag faktiskt funderar över ifall de har haft det bra osv. Ungefär 10 % av alla jag känner, frågade jag hur du mådde eller vad du gjorde idag? Nej, då kanske du inte ska spy ut information i en halvtimme. Stop wasting my time dammit! Ja, det helt onödiga jag sysselsätter mig med atm kanske är viktigare än dig :<
Låter kanske som en avundsjuk fitta som inte kan se sina egna brister men ja, de som tror det får väl göra det. Nu ska jag iaf ge mig och ta lite te. Godkväll bitches.
old spice
love it!
åtta månader
8 månader är vi uppe i nu och jag älskar dig mer än någonsin <3
