Gnäll

Har för övrigt världens härligaste helg just nu. Bara sitta hemma och dega utan att behöva  bekymra sig över någonting. Eller jo, matteprovet nästa vecka men lite bokstavsekvationer har aldrig dödat någon. Slutade liksom i Engelska B helt (ALLTSÅ HELT) i fredags, fick betyget jag ville ha och blev väl så nöjd att jag inte kunde uttrycka några känslor över huvud taget. Ragatan ska ändå få sig en omgång på kursutvärderingen, länge leve lilla landet lagoms gnälliga demokrati!

Hur kommer det sig egentligen att vissa baserar elationen till läraren helt på betyget? Får du det du vill är du skitnöjd och läraren är världens bästa men om det inte går som du själv vill bryter helvetet ut. Nu fick ju jag mvg av henne och kan käna mig nöjd med det jag har ÅSTADKOMMIT men det betyder ju inte att läraren var bra. Lär man sig ingenting kan man skylla på lärarens sätt att lära ut (i vissa fall), men väljer man att inte dyka upp och låta bli att ta in någon form av information är det så jävla drygt att skylla ifrån sig för at slippa erkänna att man kanske inte klarar det ämnet. Läraren var skit, hon lärde oss knappt någonting, gäspade på redovisningar, var direkt otrevlig och sket i att rätta  våra saker. Det var en dålig lärare. Det spelar ingen roll vilket betyg man får, det gör henne inte till en bra lärare. Så enkelt är det.

Nej jag babblar bara utan att få fram min poäng ordentligt. En lärare är inte lika bra som betyget du får, helt enkelt.


Bitterfittan/piraten/berusade woodstocksara har väl talat.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0