Nu håller jag på att packa ner mitt rum. Sortera vad som får plats i mitt nya utrymme. Egentligen vill jag ta med mig allt och göra en egen liten fristad. Typ när man ser små obetydliga figurer, eller någon sten som inte betyder någonting för någon annan än mig. Men för mig är de ovärderliga. Jag vill lägga allt i lådor och ha det i ett rum där jag kan sitta hela dagarna och ta fram, minnas och lägga tillbaka igen. Men det får jag vänta med till jag skaffar något helt eget. Jag vill ju inte lämna något här heller, tänk om det försvinner som allt annat. Men det får inte plats. Jag får hoppas att rummet förblir orört till jag kan hämta resten av mina saker. Jag vill inte bara dela på nödvändigheter och sentimental skit, jag vill ju ha allt. Mina bilder då? Det får väl bli något jag får ta fram ibland när jag är här. Men jag vill inte att mitt rum ska lukta instängt. Det ska ju lukta som mig, även om det är skitäckligt. Äsch, jag kommer över det här. Ny lägenhet ju!

Åh herre min jesus osv. Jag tänkte kika på min Arvikabiljett (som nu gäller som inträde till Roskilde) och inser till min förfäran att den inte ligger kvar i lådan där jag alltid har viktiga brev, värdebevis och bland annat festivalbiljetter. Jag får panik och rotar där den kan tänkas ligga. Jag får panik och börjar störtgråta. Den slängdes säkert med p&l biljetten när den hade blivit såld. Jag får panik och funderar över varför jag är så jävla misslyckad. Jag letar lite till och ger upp. Jag ser något som ligger ovanpå datorn långt där inne, råkar stöta till det och ser när det ramlar ner att det är min biljett. Så den hade bara ramlat ur lådan, bra Sara.

Haha nu dök en till "ondsint URL" upp i varningsgrejen. Helt
underbart ju. Objektet hette tydligen vagina också <3

Man kan ju inte annat än att älska Avast!.

Var faktiskt inte inne på porr utan på något som jag skäms lite
mer över, nämligen Audrey Kitchings blogg.

Jag tog ut min tungpiercing efter tre år och tungen känns som en hal mask.

Måste toppa med något nu också.



Så.

Arvikafestivalen stället in (!!) och mitt humör sjunker genom golvet och ner till Kina. På bussen hem (är fortfarande pissed och tröstäter praliner) ringer Ines och säger att vi som hade köpt tredagars + camping kommer in gratis på Roskilde. Jag ba.... jaaaaaAAAAAAAAAAAAHAAHJAHAHAH. Typ. Så visst, jag är skitledsen över att Arvika lägger ner, så synd. Har Varit där sen 2008 och har väldigt många fina minnen därifrån. Och dåliga. Men det är så det ska vara. Så det är ju synd, det hörde liksom till. Och jag missar bland annat Kite som jag gärna ville se. I och med att jag åker till Roskilde (hur kan man låta bli?) missar jag också Crystal Castles på Hultsfred vilket känns hur jävla dåligt som helst samt JJ på Emmaboda just för att jag inte har pengar kvar för resten av sommaren. Men det är inte tid att hänga läpp över det. Roskilde för fan!

Okej jag hittade det. Men de bör ändå länka bättre :(

Fy vad jag inte tycker om SJ just nu. Har försökt avboka minst tio gånger per telefon (för de skriver att man kan göra det vi internet men bryr sig inte om att länka eller hänvisa) och nu är jag placerad i väntkön för att idiotmaskinen inte förstod mittbeställningsnummer. Jag är på plats 1 i kön och har ändå suttit i tio minuter och väntat på att jävlarna ska lyfta på telefonluren. Sur man kan bli.

Jag åkte in och träffade Alma. Vi åt sushi och gick på Liseberg. Joakim ringde, vi träffades på Viktoria och jag insåg hur mycket jag hade saknat honom. Vi gick till trädgårn, där det var ovanligt mycket personer (det var fullt) för att vara söndag. Men så är det väl när man är van vid att vara i Uddevalla mesta av tiden. Vi dansade och jag drack alldeles för söta drinkar och gjorde av med lite för mycket pengar. Kyssar hade jag däremot överflöd av, kände mig alldeles nykär igen och känslan håller i sig. Satt och gnällde hela morgonen över att han inte hade svarat på mina sms än och kände mig som en desperat tonåring igen (<3). Jag och Alma tog en seg start, såg på tv, drog till stan vid tre och jag gjorde av med för mycket pengar igen. Hittade dock värdlens finaste jordgubbstrosor och världens fulaste byxor som var hur sköna som helst.

Bortsett från att jag och Alma gick vilse på vägen hem från trädgårn (det var lite för långt att gå därifrån till Kviberg)  och att det var kallt som fan och att jag fick mensverk hela dagen efter så var det en trevlig söndag må jag säga.


Jag var ju åtminstone smart nog att lämna klackarna.

Och eftersom jag alltid glömmer min ordentliga kamera (måste börja ta med mig den, har inte fotat på jag vet inte hur länge) så blir det aldrig några fina, minnesvärda bilder att visa upp. Mina självporträtt är till 90% bilder i dåligt ljus på en allmän toalett. Men eftersom jag vill lasta av mig som man gör på en blogg så tänkte jag göra det nu. Har för övrigt till och med börjat bli dålig på att ta mobilbilder så det är ytterst få (eller väldigt mång för ett inlägg).


Jag hade skitkul med en spegelbild på Inredning&Design.

Jag gjorde en balkong under den kursen också, samt en lägenhet
men de bilderna försvann då de led av någon fulsjukdom.

Camera Obscura.

Gräsmattan var grön sen någon/några månader tillbaka.

Mina bilder blev suddigare än vanligt.

Jag var inte uppmärksam på snabbtextprovet.

Jag hittade världens bästa mellanmål.

Jag köpte fina skor och tog världens sämsta bild i dåligt ljus.

Jag gjorde min hatt fin.

Jag såg Bob Hund med Alma och tog urkassa bilder.

Vi gjorde världens godaste Chicken Tikka Masala mitt i natten.

Jag åkte in till staden för kalas i vädret och
tog en slående bild på mig och mina nya hårfärg.

Jag gjorde ett nytt försök ett antal timmar senare inne på Höga C.

Avslutar med en varm, men fin morgon om man bortser från illamåendet och huvudvärken. Jag måste verkligen börja ta med mig kameran. Är trött på att behöva använda gamla bilder till uppgifter och lägga upp skitbilder här.

Köpte tidning, choklad och lite andra förnödenheter. När jag bläddrade igenom tidningen upptäckte jag till min förtjusning att det fanns smakprov (heter det smakprov även om man inte äter vaxet?) på vaxremsor. "Ja!" tänkte jag "Nu ska mina brottarben få sig en omgång". Jag följer instruktionerna men när jag drar av så ligger hälften av vaxet kvar. Jag tar återfuktarservetten eller vad det är men det är fortfarande skitklibbigt. Jag går in på toaletten och skrubbar med handduk, tvål och vatten men det går fortfarande inte bort. Så nu har jag gårr runt med klibbigt ben hela dagen. Det har fastnat lite i soffan och det ser ut som jag har suttit och sniglat den hela förmiddagen. Jag försökte få på mig kläder (skulle ut och övningsköra och tänkte att kläder kunde vara bra att ha på sig i allmänheten) och det gick väl sådär. Plaggen fastnade halvvägs så det blev cykelbyxor. Nu när jag har tagit mig av dem har det fastnat ludd i vaxet och jag ser hårigare ut än jag någonsin har varit.


Tack Veet, nu ser jag hårigare ut än innan!

Det är det mörka läskiga på högra brottarbenet, farliga ting det där.

Nu vet jag inte om det är jag som är helt jävla värdelös på att vaxa mig själv. Vilket nog kna vara fallet. Dock förstår jag inte varför vaxet är som gift/alienslem som bara kletar sig fast och inte vill gå bort. Inte ens med våld! Och allt går med våld! Nej, jag får fortsätta hyvla. Brukar få med mig lite hud då och då men det läker åtminstone snabbt. Förutom den gången såret blev grönt och lämnade ärr, men det är en annan historia.


"Very effective and easier than ever!" My ass.

"I feel shitty when I look at myself in the mirror. I'm not competing, I'm not ripping off my shirt and trying to sell the body . . . when I stand in front of the mirror and really look, I wonder: What the fuck happened here? Jesus Christ. What a beating!"

Haha fy vad underbar.

Trots att skolavslutningen har varit så kom väl den där härliga känslan nu, lite sent. När jag ser på betygen kommer den, skittråkigt ändå men man känner ju åtminstone att man har uträttat något. Ett år kvar sen vill jag verkligen hamna i Göteborg. Högskolan för fotografi, jag vill jag vill. Men jag vet inte om jag kan. Är det något som vet mer precis på kraven de har? På hemsidan står det lite luddigt. Jag får prata med studievägledaren i höst. Förhoppningsvis blir jag lite klarare i huvudet då. Men jag är åtminstone hur glad som helst över att jag äntligen har ett mål. Nu ska jag jobba som fan och målet är att ta sig igenom masterprogrammet (också på högskolan för fotografi) för att sedan kunna jobba inom foto. Spelar ingen roll vad bara jag får frilansa lite vid sidan om. Eller helt enkelt jobba med något jag tycker är roligt i framtiden.


Såhär ser det ut just nu. Jag borde väl ha lika många poäng som vilken linje som helst, eller? Och jag har ju de viktigaste kurserna, samt grundläggande behörighet så det borde fungera. Jag hoppas.

Man ta sig väl bara i kragen och gör det? Jo kanske.

Min första reaktion om en vän frågar om jag vill med på något är oftast en obehagskänsla, jag vill inte  bli medfrågad, jag vill inte vara med jag vill gå hem och vara ensam. Så vill jag inte känna, men det gör jag. Och ändå har jag många fina vänner.

Lagade världens godast chicken tikka masala med Alma inatt. Vi kollade på gemstones, såg en riktigt konstig film som man somnade ifrån lite då och då och förbrukade både te och värmeljus. Innan det såg vi Bob Hund och hittade världens mysigaste shishabar (Hookah

Hookah lounge?

Hahah) där vi satt med vår jordgubbstobak och kardemummate (som för övrigt måste införskaffas).    Det var fint. Sen tog jag spårvagnen tjugo över sex. Där var det folktätt och luktade mens. Jag åt en kexchoklad och somnade på tåget. Sen började jag lite på planeringsfasen av mitt projektarbete. Är dock inte säker på vilken idé jag ska använda än.

I skolan var det folktomt största delen av åtminstone min vistelse där. Jag snodde ett nytt skåp (ska då fan inte ha nederskåpet vid toalettdörren ett år till) och åt tårta. Sen åkte jag hem och såg på tv. Sedan vaknade jag i sängen fem timmar senare utan att ha någon aning om hur det hände. Jag gick ut och tänkte lägga rosen jag tidigare införskaffat under dagen på mammas grav. När jag kom dit såg det verkligen ut som fan. Skäms över att jag inte har varit där tidigare och gjort något åt det. Jag plockade ut mina och Emmas favoritstenar från häcken i trädgården, tvättade av dem och la de i ordning på graven (efter jag hade rensat bort allt ogräs som låg där). Jag gick till sjön och kände på vattnet för första gången i år och samlade på mig lite till stenar och gjorde en liten rabatt (utan blommor dock, får fixa imorgon) framför graven. Nu ser den bättre ut men det är väl lite för jävligt att min mammas grav ska bli helt bortglömd, jag undrar om min också kommer se ut så.