tankar
Det enda jag har är hennes gamla saker som jag försöker hålla vid liv och bilder från när hon slutade le på bilder. Visste hon? Kände hon det på sig, som ett skadat djur, och accepterade det som en oundviklighet? Vad det därför hon lekte med det? Jag var också orädd. Ända till jag fegade ur och jag har fegat sen dess. Hon fick ingen chans att fega, borde hon tagit den? Eller var det jag som borde hoppat på tåget jag med? Jag vet inte alls längre. Jag slutade le efter det.
Skitbilder, får ta mig dit igen.
allmänt trams
Kom att tänka på en sak när jag skulle byta tampong, alldeles nyss alltså. (Tamponger måste förövrigt vara djävulens påfund. Du får välja mellan att dra en snustorr tjock pappersrulle ut och in i dig eller bada i dig själv hela dagen. Svårt val? Fast tampongerna brukar också läcka, jävla skitmens.) Vi vet alla att den perfekta familjen inte existerar. De flesta har alltid något som inte står rätt till i hemmet. Så då kom jag att tänka på en sak, kom jag undan lindrigt? Är det smooth sailing för mig nu för att jag fick all skit på en gång. Jag var ju nio så jag har kommit till ett stadie där jag bara accepterar verkligheten och försöker ha en så optimistisk approach som möjligt till det mesta. Jag har ju fått tid att läka och det har inte kommit jättemycket skit på vägen. Eller jo, men det har lugnat sig och nästan inte varit någonting de senaste fyra åren. Jag har ju allt bakom mig medan andra lever i det. Saknar jag empati för dessa för att jag knappt minns hur det var? Inte för man någonsin skulle önska en eller flera familjemedlemmar döda men den händelsen har format den jag är idag och jag skulle aldrig kunna ändra något sånt. Jag gillar mitt liv som det är nu och skulle inte vilja att det helt plötsligt förändrades. Som tur är behöver jag aldrig svara inför något sånt för det inte går att ge tillbaka en människas liv, men jag skulle inte vilja att de kom tillbaka. Är det hemskt att säga något sånt? Jag vet vilket helvete det skulle vara om något annat hade hänt för åtta år sedan. Hjärnskadan skulle ju inte direkt underlätta någonting i hemmet.
När jag var liten önskade jag att de försvann. Man kan ju gissa att jag blev helt avtrubbad av chocken och inte kände mig lite skyldig i några år framöver. För att vara ärlig är jag fortfarande väldigt avtrubbad, likgiltig, whatever. Har väl lite svårt att ta människor, vet inte hur jag ska reagera i vissa situationer och nej jag skrattar väl inte på riktigt så ofta men gör det mig till en otrevlig person? Är ju inte ens bekväm i att finnas. Känns som om jag inte är jag men vem skulle det annars vara? Så även om jag verkligen försökte, hur skulle jag någonsin kunna vara bekväm i en situation med andra människor? Jag är så jävla dålig på sånt här. Och nu har jag fått tänka igen vilket bara leder till massa svammel. Haha, vad började jag på? Jo. Jag är medvetande och därför skulle jag inte ändra någonting om jag hade kunnat. Min skit är över och jag är så nöjd jag kan vara över min situation just nu. Kommer inte med någon bra slutsats nu för jag helt enkelt inte har en. Förutom att jag äcklas av att vara kvinna såklart. Men det vågar jag inte ens gå in på för jag vet inte vad jag skulle hitta. Om jag börjar gräva för djupt dvs. Så nu måste jag tillbaka till verkligheten, eller lämna den. Jag vet inte. Imorgon kan jag förhoppnigsvis börja oroa mig för sladdrig mage, konstig frisyr och sånt som man gör. Godnatt.
vilseledande reklam
Ah det var nog det jag menade. Vissa reklamer är bara så underbart långsökta att det inte är sant. Jag dör lite inombords ibland. Oh, snap you almost got me there! Sneaky bastards. Angående filmen gillar jag gladiator och Russell Crowe... inget annat. Godnatt fan fan. Fan.
överlycklig
Mina bröst har för övrigt blivit mindre, det gillar vi.
Redemption
Och nej jag tänker inte lägga på ett filter och göra någon artsy .gif för jag tycker att det är så mycket roligare att dricka saft och se på teve. Detni.
SD something something
Typ så sur är jag, förutom att jag inte är blond då... och sånt.
det ballar uur
The french taunter
-Hello? ...Hello?
-Hello? Who is it?
-It Is King Arthur and these are my knights of the round table, whose castle is this?
-This is the castle of my master, Du eiut of lalamba.
-Go and tell your master that we have been charged by god, with a sacred quest. If you will give us food and shelter for the night, he can join us in our quest for the holy grail.
-Well, I'll ask him but I don’t think he will be very keen. Uh, he's already got one you see.
-What? He says they already got one. Are you sure he's got one?
-Oh yes it’s very nice. I told them we already got one!
-Well, can we come up and have a look?
-Of course not! You are English types.
-Well what are you then?
-I'm French! Why do you think I have this outrageous accent you silly king.
-What are you doing in England?
-Mind your own business!
-If you are will not show us the grail, we shall have to take your castle by force.
-You don't frighten us, English pig dogs. Go and boil your bottoms, you sons of a silly person. I blow my nose at you, so-called "Arthur King," you and all your silly English K-nig-hts.
-What a strange person.
-Now look here my good man…
-I don't want to talk to you no more, you empty headed animal food trough wiper. I fart in your general direction. Your mother was a hamster and your father smelt of elderberries.
-Is there someone else up there we can talk to?
-No, now go away or I shall taunt you a second time.
Jag har nog sett på för mycket monty python men jag kan ju lägga till att the french taunter, eller the french guard som han egentligen heter är min favorit anyday. Gillar dock inte andra tauntningen, särskilt mycket alls. Nu ska jag se på Meaning of Life och träna lite inför samhällskunskapsprovet imorgon.
Sinclair är en kvalitetssäkrad skola, lovar.
Går ut i köket, hugger av en bit gurka, borstar m in tand och sånt. Sedan börjar jag traska till krysset. (Ja, bor man så långt ut i bondeland som vi gör måste man gå 20 minuter till närmsta busshållplats. Om man vill ta något annat än solbussen dvs.) När jag gick där tänkte jag något i stil med "fan vad skönt att göra något idag." Men då kommer pappa förbi och sveper in mig i bilen för vår skola är tydligen vattenfylld och alla lektioner är inställda för dagen. Så nu blir det väl ändå inget vettigt gjort idag. Ser dock fram emot att få pösa ner mig i gungstolen och se på Monty Python med en kopp te. Så, glad för vad än livet får för sig att slänga i ansiktet på mig. Ska bara ta av mig mösshelvetet. Man behöver ju inte se bra ut hemma, liksom.
Såg för övrigt vilken skillnad det är mellan dessa bilder (tagna med en skitdålig webcam där man måste print screena för att få en bild och inte en hel jävla video) och de som jag tog för ett år sen med min tjocka mysiga webcam. Lägger upp någon dag, har typ 500 bilder att jämföra med.
Jag någon dag som inte var idag
Jag ville klippa till en mössa av ett pandahuvud men jag hittade inget passande så det blev inte av. Vet inte om jag är lättad eller inte. Vissa saker jag inte är säker på att jag riktigt vill göra brukar jag lämna åt slumpen så jag kan skylla på något annat om det inte blir av. Liskom "Joo... jag skulle ju göra det men så hände det och det och då kändes det inte lika viktigt efter sådan motgång." bara för att inte bete sig allt för mycket som en quitter. Som jag brukar göra dvs.
Sedan hade jag nog sett galen ut i min tjocka Noomi-jacka (älskar när de namnger kläder) tilsammans med en nalle på huvudet. Jag tog en snabb sväng till torp och köpte en mörkblå mysig mössa istället. "Jo jag skulle ju klippa till en egen och vara lite speciell som bara jag kan vara meeen så såg jag en perfekt för endast 99:- och var helt enkelt tvungen att slå till!" Ja, så ska jag nog bortförklara det hela.